Cold inside out

Allt känns kallt, rått och grått just nu. I am having not such a very pleasant time. Indian winters... vem kunde tro att de skulle var så förargliga? Det här var verkligen värre än vad jag hade väntat. Har gått runt i veckor och sagt: "Nu kan det ju bara inte bli kallare än så här..." och varje morgon har visat sig att jag har fel. Tempen klättrar bara ner, och ner och ner. Vårt kalla stengolv följer trenden och det har blivit lite tufft att gå upp på mornarna som ni kanske förstår. Måtte denna köld snart vara över, jag fungerar ju inte. Jag går på pencillin, springer runt i en alldeles för tunn jeansjacka och äter Varma Koppen till lunch. Det får bli bättring på saker och ting när det gäller livstilen här. Nästa vecka börjar projekt, "finn en kock" igen. Det är så värt det. Du får nylagad mat efter jobbet varje kväll, slipper springa ut och leta lunch på jobbet och inte minst, du minimerar risken för magproblem som jag är måttligt trött på. Projektet "köp dig en jacka människa" sket sig idag igen efter att ha sprungit runt på Qutub Plaza market i de tre klädaffärer som finns. Utbudet i de här andrahandssorterings affärerna är lite snävt, så kan jag väl säga. Man tar lite vad som finns och ser ut därefter. I en utav klädaffärerna såldes det även akvariefiskar. Kläder och fisk tyckte jag var en intressant kombo som fick även mig att denna grådassiga dag lyfta på smilegroparna. Indien, Indien... Hem i påsen fick en polotröja, en Calvin Klein hoodie och en sticksig akrylisk kofta hänga med. Får ta mig till ett riktigt köpcentrum snarast så jag köper mig den där jackan. I väntan på jackan förlitar jag mig stället på det mobila elementet på hjul. Likt ett husdjur släpar jag och Jesper omkring på elementet i lägenheten. Man sitter inte i soffan  utan elementet vid sin sida, inte heller någon bra idé att gå och lägga sig utan elementet vid fossingarna. Nu har vi även fått oss ett element på kontoret. Dagens gärning går lätt till killen som fick tag i en förlängningssladd som nu gjorde det möjligt att ha elementet precis jämte kontorsstolen min. Det här är bra grejer....


Det är väl bara att kämpa igenom sig den här vintern. Tiden går snabbt och nu när 2011 tagit över har vi börjat tänka på en annan sak, nämligen att tiden ihop i Indien nu faktiskt börjat gå mot sitt slut. Redan i feb får Jesper lämna landet även om han vill eller inte. Det känns tufft i hjärtat och det finns liksom en anledning att inte vilja tiden ska gå. Vi har ju fått det så bra här nere och det kommer inte bli samma sak utan honom.

Det har varit en tuff dag i ett tufft land och det är Cavendish som rapporterar som vanligt.

Ha en trevlig kväll!