Ja, tank att jag e!
Precis intagit oss en god frukost borta pa Bagelscaf'e och en alldeles for god appelkaka och kaffe pa de. Har upplevt den kortaste varen nagonsin. Det sager bara pang och sa slar varmen till. Idag ar det 32 grader + ute och takflaktarna gar pa hogvarv har inne.
Ute i parket hor jag mannen som kor sin dagliga skratt terapi, dvs han pressar fram ett skratt som han upprepar ett 10 tal ganger foljt av applader till sig sjalv. Sedan upprepas proceduren igen, ibland overgar det till hoga ston i slutet. Mycket markligt men uppenbarligen mar han bra av det eftersom det pagatt dagligen sen jag flyttade hit. Han har inte missat en morgon. Det ar min vackarklocka.
Veckorna som gatt har inneburit mycket jobb, med inkopare pa besok och ett standigt runtfarande hos vara leverantorer. Just nu laggs hostens ordrar och det ar en annorlunda sasong pa sa satt att det ar en rad nya typer av kvaliteter som kommer tillbaka. Bomullen har fatt konkurrents kan man saga.
Laser for tillfallet boken Bomull - en solkig historia som ar en valdigt solkig sadan men samtidigt en sa livsavgorande groda for de narmare 100 miljoner manniskor som ar beroende av sina bomullsinkomster, varav 90 % av dem kommer fran u-lander. Indien ar varldens nast storsta rabomull producent. Jag maste fa tillfalle att besoka en odlare innan jag ar klar har, sa ar det bara!
Visste ni att en svensk i genomsnitt forbrukar 24 kilo textilier arligen, varav 9 kilo ar klader (2007). Pa tio ar har konsumtionen gatt upp hela 60 %. Forvisso har vi fyra distinkta arstider vilket gor att siffran blir lite hogre i lander som Sverige men visst visar utvecklingen sin tydliga sak, att vi ar fast i slit-o-slang iden om klader.
Forklaringar ar att vi koper mer klader kan vara att det blivit billigare i jamforelse med andra varor, modeintresset har okat och fler butiker med lagprisprofil har etablerats. Det ar en standig kraftig press pa rabomulls priserna, och bomullen svarar for 40 % av varldens totala fiberkonsumption och halften av markanden vad det galler klader.
Prisfallet har kompenserats att istallet salja MER textilier.
Las boken och du far insikt i bomullens alla led.
Jag alskar upptacksresanden John Mandevilles teori efter att ha sett bomullsplantan for forsta gangen nagon gang pa 1300-talet. Fran ett besok i Indien kunde han rapportera om ett underbart trad som var bebott av lamm.
"De sma ulliga djuren sitter langst ut pa grenar som ar sa boljiga att de kan sanka lammen ned till marknivan sa att de kan beta. Sa maste det ju fungera, for lamm kan ju inte klattra i trad heller."
Tyskarna kopte iden med ull och har och kallar an idag bomullen for just Baumwolle (tradull) :o))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar