Appropå: Det goda livet

I'm back to life. Mår fin fint igen! I lördags gjorde vi en heldag på Select City Walk, ett mega varuhus eller ska man säga nöjespark? J shoppade vinterjacka som alla andra just nu. Vi avslutade med lite käk på Hard Rock Café och iakttog några japanska sällskap som hade kommit för att avnjuta favoriten biff, råbiff givetvis. Stället ska tydligen bli helt invaderat av japanska expats på söndagar då det är kampanjpris på biffen. Lite svårt för dem att få tag på kossa här i trakten som ni förstår, så man får väl ta vara på sina tillfällen.

Efter första riktiga nötiga hamburgaren på tre månader åkte vi till en fest och träffade lite skandinaver med olika anledningar att befinna sig i Delhi. Det var ett kollektiv på fem tjejer som bodde där och jag fick såna backflashvibbar till när jag och vännerna klämde oss in i lyan i London. Spotify lista som spelade Natteravn. Tuborg i flaska. Partyklänningar i Gina stil och det kändes som man var långt ifrån Delhi. Blev tyvärr inte utgång den här gången heller.

Vid midnatt begav vi oss hemåt i natten med en chafför som inte ville hålla ögonen öppna under färd. Och mycket riktigt stängde han dem 1 sek för länge för rätt som det var slirade bilen sakta ut emot kanten av vägen och 3 bilar som tutar bakom. Ingen skada skedd den här gången. Var fullständigt livrädd att han skulle somna igen så jag satt och petade på honom hela resan medan Jesper hojtade till. Otrevligt......och arg var jag på det mesta just då!!!

Söndagen var det väl dags och leva loppan igen. In mot Delhi igen för Söndagsbrunch på Lodi Garden och ett litet reserverat bord för två i det gröna såg mycket inbjudande ut. Svepande tygstycken likt ett parasoll hindrade mot solen på ett irriterat bra vis. Den kontinentala buffén var heller inte fy skam. En kille stod och pressade juicer efter beställning, en salladsbuffe för alla smaker, åtskilliga varma oindiska rätter såsom citronstekt mandel fisk med vitlök-potatismos, fylld cantalloni med tomatsalsa, s.k Live Risotto som tillagades efter egen tycke och smak, Ostbord (jag gick två vändor), om inte tala om dessertbordet och för all del inte glömma våffel och crepé bordet. Som ni förstår så var det betydligt mer smarrigt än det svenska julbord ni just nu hugger in i ;) 

Måndag till fredag lever vi på ungerfär en 10:a om dan. Aningen överdrivet till det lägre men det är liksom svårt att göra av med pengar i en kontorsbyggnad som varken har restaurang eller kiosk. Ni kan förstå att när helgklockan ringer så är spenderarrocken på. Vi lever det goda livet på helgerna med mat och allt vad det innebär. Man kan sätta sig på den fina restaurangen man bara skulle kunna gå på en gång om året hemma, om ens det. Dörrarna till det flottaste hotellet öppnas hjärtligt när man kommer och du har plånboken för att platsa in bland klientelet. Det är vissa dagar ja, då du vill göra saker och ting lite lätt för dig och unna dig lite ren LYX. Men det finns också de dagar då du inte vill känna dig som en societet som det kändes idag på restaurangen. Fyra hemmafruar från Frankrike sitter vid bordet jämte och skålar in brunchen med lite mousserande. Tilläggas bör att de såg ut precis som Sex and the City kvartetten till utseendet. Vid övriga bord och hamockar skådar man västerlänningar, eller bara tursamma turister som lyckats leta sig till det här gottebordet. Man undrar varför det inte är fler indiska familjer som letat sig hit och man får förklaringen när man får in notan. 

Att först vistas i en miljö a la societe där det bara är den lilla violinorkestern som saknas, för att tjugo min senare stå och trängas (och då menar vi trängas) i en tunnelbanevagn. Väl avsläppt i Gurgaon ser man ett lastbilsflak frakta fram de människor som inte ens har råd att uttlösa en biljett, och man själv blir plötsligt överlycklig att ha haffat en tuk tuk. 50 meter från huset ska man till sist mötas av en flickas leende efter att du bjussat på en Vicks ask med tre sugtabletter kvar. 

Vi tillhör de lyckligt lottade som i princip kan röra oss obehindrat genom alla samhällsklasser här. Det är lustigt nog en fråga om, vilka vill vi va idag? Vill vi följa med eliten på ett hörn eller ska vi istället gå och käka en liten tikka masala borta på kebaberian. Att inte äta nåt alls är ju en värld vi inte har testat på men den efterlämnas istället för iakttagelse.


Jag har på senare tid utvecklat ett växande intresse för båda de här världarna, den extremt snuskiga rikedom som fördärvar människan och den plågsamma fattigdom som svälter den...och hur de här världar lyckas leva sida vid sida. 

Jag skulle kunna go on i all oändlighet om det här men det sparas till en annan gång. Det är dags att jag lägger upp bilder från vår resa vi gjorde förra helgen. Jag har backlog på det mesta just nu. Å hallejula min bästa jobbemåndag på länge väntar...not.


Keep up the good work nu när det är advent och allt.

Hälsningar från Falkenbergs Societet i Delhi som provat pa begreppet Söndagsbrunch