31 okt. 2010

Nobelmingel med eller utan Maud

Vill att min blogg ska vara levande och ständigt uppdaterad men det har visat sig mest bli söndagsbloggin tycker jag. Det är en sak och vilja, en annan sak att ha tid för det också. Veckorna två som gått har varit mycket hektiska och jag är glad att dem är avverkade. Vi står inför årets peak på jobbet och den har satt igång kan man säga!

No more job talk, nu till nåt roligare. Vi var på världens fest igår. Hemma hos Leffe. Just kidding. 

Nej du, det här slår högre...nämligen Nobelfest inne på Ambassaden. Närmare 1000 personer inbjudna, alla från olika bakgrund men med någon koppling till Sverige. I går hörde jag siffran att det är drygt 100 svenskar som är bosatta i Delhi (och cirka 400 totalt i Indien). Förvånansvärt få om jag får säga. Alla var garanterat här för ett sånt här baluns vill man inte missa. Tydligen ville Maud Olofsson missa detta, hon är nämligen i Delhi men dök oväntat nog aldrig upp. Ätit nån dålig kyckling må tro eller var det shopping som lockade mer?

Pia, en kollega från svenska kontoret hängde också med och det var väldans skoj. Vi anlände precis lagom till fyrverkeri pjäsen, och vi svepte vin vilket inte var igår...och flera glas kom det att bli. Vi åt svensk buffe mat, givetvis med sill och ägghalvor. Kallrökt lax och Janssons frestelse för att nämna höjdpunkterna. Det blev en runda runt den indiska buffén också följt av desserter. Idol Sibel var inflygen från Sverige för en playback show. Folk började tokdansa på dansgolvet, det fick vänta till senare för vi hade fullt upp att mingla runt i den här intressanta skaran av folk.....allt under bar himmel som i en film. Kul att få vara med om. 

Vi pratade med folk som visade sig var lite större och mäktigare än vad vi ens kunde förstå när vi väl stod där. Vi fick en gång frågan, känner du inte igen mig? Den är lite jobbig den där, men då är det bara att skylla på att man är svensk och ny i Delhi. Ett visitkort och en google sökning dagen efter visar det sig att vi har pratat med en av Indiens största ekonomer och författare till 40 böcker i ämnet. Wikipedia listad - yes. Känd - yes. Om vi har gjort bort oss - yes. Okej...och vi som trodde att han gick på något. Jag tar tillbaka vad jag sa ;) Jesper träffade därtill en indisk herre som uppgav sig känna Jan Eliasson och det blev väldigt snackigt där ett tag. (Jespers stora inspiration) Han uppmuntrade oss att höra av oss till honom så vi kunde komma hem till hans hem. Så han kunde visa upp fotona på han och Jan.

På svenska sidan kan jag inte namedroppa fullt så många. Det ryktades om att Vd:n för Ericsson var där men han såg jag inte röken av. Och jag hade nog inte haft så mkt att säga till honom heller för den delen. He-he. Några vi stötte ihop med var inga mindre än några killar från Warner Music och EMA, som höll i Sibels framträdande. En Mattias Wachtmeister kanske ni har hört talas om. En producent som står bakom många svenskar artister och har säkert gjort sig en hacka av Boten Anna succén. Vi försökte djävulsk komma på några namn på band från hemstaden för att sälja in dem till den här mannen ifråga men minnet svek. Den indiska managern för EMA, tror han hette Seval, sms bombade min telefon hela natten och frågade varför vi stack. Det hela var ett missförstånd och vi ångrar givetvis att natten inte hade kunnat fortsatt ut med de här människorna som man inte hänger med varje dag direkt. Det var kul att få prata med folk i musikvärlden och nu har vi iaf en kontakt när vi kommer till Mumbai. 

Kameran låg mest i väskan hela kvällen men vid två tillfällen kom jag på den och vi knäppte några kort. 

En fördrink hemma hos Cecilia
Festen hölls på innegården på Ambassaden. Fyrverkerier inledde festen.
Jesper fining!!!

Jesper, "advokaten" och Pia. Och en tallrik som helst gärna inte hade behövt kommit med.

En Absolute bar bjöd på obegränsat med vodka drinkar.

En kul tavla från utställningen som hölls i samband med festen.









En liten bild på oss bidde det.

Och en bild på nyköpt klänning och sko likaså....Akut köp: dvs klänning inköpt på fredagen kl 21.00. Skor inköpta 2 h innan festen började. Att jag aldrig ska lära mig vara ute i tid?

En 14 årig dotter kommer nog bli imponerad av mamma när hon varit och festat med Sibel.

Indisk disco musik varvat med Abba medleys och vi hade väldigt kul där på dansgolvet.

Goa och glada efter en festlig kväll.

6 kommentarer:

  1. Ja jisses!! Du får vara med om mycket där nere i Delhi :) Nu piggade du upp min söndag rejält. Alltid lika kul att läsa om dina äventyr.

    SvaraRadera
  2. Woh vilka fina kort. Härligt att få äta sill och janssons och även snaps VODKA. Ni ser verkligen ut att trivas på bilderna. Fina är ni dessutom med ny outfits. Puss Mammi och Pappi

    SvaraRadera
  3. Kära du, vilka upplevelser. Helt makalöst kul
    att läsa. Du är underbar Sanne, det vet du väl!
    Det ger oss glädje här hemma i dimman när vi läser om era sprängfyllda och ljusa innehållsrika dagar. Kramar från oss alla i Antonssonska familjen.

    SvaraRadera
  4. Vilken kul kväll ni hade!!! Är allt lite avis ;)

    SvaraRadera
  5. Va kul att se korten,kul hade vi. Jag har också några som jag ska maila dig. Pia

    SvaraRadera
  6. Hej på er, härliga Sanne och Jesper! Blir på mycket gott humör av att läsa och titta på era äventyr, och blir oerhört sugen av att gå på dansfest med er båda. Kul att se att ni verkar ha det gött :)

    Många kramar hemifrån
    /Bröderna Chapman

    SvaraRadera