Veckan som gått har resulterat i att jag ränt runt kring halva stan, av olika anledningar. Allt som jag är beroende av i min vardag måste jag fråga mig, finns det här i Indien? Jag har kommit fram till att det mesta borde finnas i landet som vi är jäkligt bra på att underskatta. Linsvätska? Nej, ett års förbrukning av det släpas det inte på. Skor för ett helt år? En ynka procent av kvinnorna där nere måste väl åtminstone ha 41 i skostorlek som jag? En enkel uträkning och jag kan konstatera att det rör sig om minst 5 miljoner. Nej, det tar jag inte med mig. Lite sandaler och ett par sneakers, enough!
Sista minuten är då mitt namn, och först nu så har jag börjat planera packningen på riktigt. Sakta börja det byggas upp ett litet förråd med olika förnödenheter på
vårt köksbord. Bestående av Mediciner! Det är uppenbart är att jag har blivit väldans intresserad av preparat av olika slag som erbjuds på Apoteket. Har strukit runt på stadens olika apotek i timmar den senaste veckan, läst på förpackning, klämt och luktat, vart som en igel på personalen. När jag väl införstått mig i sortimentet och inhandlat godbitarna av det, gled jag hastigt och lustigt in på hälsokost-spåret. Damn it. En expedit var väldigt säljig och prackade på mig små men dyra Balans-i-
magen tabletter, salt tabletter, C-vitamin och s.k Carmolis droppar som enligt beskrivning sägs vara - En av våra äldsta huskurer. Gick det inte lite långt nu frågade jag mig. Det kommer ju uppta halva min resväska. I den andra halvan kommer det få plats ett myggnät. Tror jag ska packa en DHL låda på måndag!!! En stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar