I tisdags lyssnade jag och mina arbetskamrater på ett föredrag med Olof Röhlander Det blir alltid som man tänkt sig. Det var en bra start på dagen som gav en boost i mental styrka och tanke för resten av veckan. Han visade på vikten av att ha rätt inställning och att bli bättre på att skaka av sig allt jobbigt som kommer i ens väg och istället blicka framåt. I slutet av föreläsningen demonstrerades detta genom att vi åhörare fick klyva en blyertspenna på mitten med hjälp av bara pekfingret. Med rätt inställning och fokus lyckades de flesta av oss med uppgiften! Med mer eller mindre blodigt finger...
I veckan har jag även trotsat min sprutfobi och injekterat lite Twinrix i överarmen. Det hela gick fantastiskt bra, vitt som ett spöke blev jag men inte behövde jag lägga mig på britsen för det. Jag har kommit över fobin och kanske är jag nu redo för att bli blodgivare på riktigt. Efter att jag hällt i mig två glas Dukoral så är steg 1 av vaccinationsprogrammet avklarat. Eftersom jag ska flytta till Indien om 4 månader och aldrig har varit i Asien innan behöver jag endel vaccin.
Jag hade tänkt åka till Stockholm på fredagskvällen men den planen fick jag tyvärr ställa in, ledsen syster. Vansinne att behöva flyga upp en såpass kort sträcka men vad gör man när statens SJ inte har tillräckligt med resurser. En så liten befolkning men ändå ska det vara så svårt att ha tillräckligt med vagnar på tågen. Några timmar efter att jag bokat flyget blir det givetvis inställt med orsak av askmolnen. Inte en bil, inte en buss, inte ett ledigt tåg att åka med. Tro mig Olof, det finns visst undantag, det blir visst inte alltid som man tänkt sig. Naturens krafter kan vi inte styra över, det har vi fått lära oss den här veckan. Vi är så vana att kunna förflytta oss var när och hur vi önskar. När vi plötsligt inte kan det blir vi helt bestörta. Katastrofen på Island har gett oss en tankeställare att vi människor inte kan hitta lösningar på allt. Vi kan faktiskt inte lägga ett lock på vulkanen hur mycket vi än skulle vela. (Foto: BRYNJAR GAUTI/ap) Helgen får därför spenderas i Göteborg med inga som helst planer. Skönt är väl det. En liten mamma ska just nu befinna sig på tåget upp mot Göteborg och det ser jag fram emot. Hade tänkt att åka in och möta upp henne för lite windowshopping i stan, med betoning på window!!! Hur min budget ska tillåta en Pekingresa och full hyra är för mig ännu en omöjlig ekvation att lösa. Istället får jag väl tänka på hur mycket jag kan spara i och med att jag åker dit. Jag syftar på de åtskilliga paren Converse skorna jag ska köpa, de där designerväskkopiorna Peking är så kända för, Ipods och massa andra elektronik saker som J säger kostar nada, en SPA dag som kommer kosta en fjärdedel mot hemma, Lyxsushi för 30 spänn am I in heaven right?, och Gud vet vad jag kommer hitta. En del shoppingrundor kommer jag nog gå loss på när J sitter och finslipar på det sista inför C-uppsatsen, inget mig emot ;-)
1. jag har börjat köpa såna där små yoghurt bägare eftersom jag inser att jag inte hinner äta upp 1 l yoghurtar på egen hand innan den blir gammal ;-) Inte tala om all den mjölk som jag får hälla ut!
2. disken drar jag över i snitt var tredje dag eftersom det helt enkelt inte blir så mycket disk. bör tilläggas att jag inte lagar någon tillagad mat överhuvudtaget. Frukost som jag har för vana att äta på stående fot (dålig ovana, jag vet) genererar inte i särskilt mycket disk det heller.
3. efter snart två veckor har jag letat mig tillrätta i mitten av sängen. Ligger därmed inte längst ut på högerkanten längre. Tog mig en vecka att bryta detta invanda sovbeteende.
4. spenderar mer dötid framför datorn vilket resulterar i senare kvällar och mindre sömn. (Ingen som säger till mig att - "Nu ska vi gå och lägga oss bubi")
5. tomt och tyst runtomkring en och man söker sig därför ut på stan i allt större utsträckning. fika på stan är svårt att låta bli i detta underbara väder...
6. kaffebryggaren glänser renare än någonsin, inte använd på två veckor...ser antydan på ett tunt dammlager.
7. På bord och stolar bildas det högar av olästa Göteborgsposten som inte hinns med att läsas under mina pressade morgonrutiner. Väl hemma efter jobbet känns det som gårdagens nyheter på nåt sätt.
I talk B-I-G change. Jag har hållit på den här nyheten ett tag och nu har jag bestämt att göra det officiellt. Eller rättare sagt, jag kan inte hålla det inom mig längre!!! ... det är det som upptar det mesta av mina tankar just nu om jag ska vara ärlig. Jag kan säga att år 2010 kommer gå till historien för vad händelserikt innebär. I augusti beger jag mig nämligen iväg på mitt livs största äventyr, ett äventyr som innebär att jag flyttar till Indien, New Delhi under ett års tid för att jobba. Ett miljöombyte, jo tack det kan man säga. En upplevelse once in a lifetime som nu kommer bli verklighet! Det känns skrämmande och spännande på en och samma gång. En utmaning jag har gett mig fasiken på att klara! Det är ett stort steg att lämna nära och kära för ett år, samtidigt är ett år av ens liv ingenting. Ibland måste man bara våga kasta sig utför stupet och lämna det säkra för det osäkra. Du lever bara en gång! Ett uttjatat uttryck som det faktiskt ligger mycket sanning i.
Allt är väldigt nytt men en sak är säker, bloggen kommer få sig en annan inriktning i höst, en indisk sådan. More to come...
Jag fylls utav en massa goa känslor när jag ser tillbaka på dessa bilder. Jag kommer alltid minnas den här resan och fotona får mig att tänka tillbaka på alla roliga stunder vi hade ihop. Ni är det bästa resesällskapet man kan ha, hoppas på fler resor ihop snart igen!
Enjoy here comes the sun, no mean snow, No! Photo rain I mean...
Idag är det en liten annorlunda lördag får man säga. Istället för den obligatoriska sovmorgonen var det istället bara att bege sig till "jobbet", nästan i alla fall. I en liten annan miljö bara, butiksmiljö! Det var jätte roligt att för en gångs skull komma ut och jobba i butik. Det är jätte roligt att få se verkligheten och med sina egna ögon se vad kunderna efterfrågar. Det var rullskridskorna på som gällde och jag om mina två kära kollegor körde gärnet. Vi hejade på kunder och gav 100 percentas customer service ;-) Våren i luften blev ett dragplåster till vår special kollektion som släpptes nu i helgen. 50's inspirerat med vippiga kjolar och blommor i högt och lågt är nyckelorden för kollektionen. Såhär blommig var jag när jag begav mig iväg till jobbet i morse. Lite väl våroptimistisk var jag med tanke på den korta jeansjackan. Jag kan säga att jag frös redigt när jag kom ut från den där hissen.
Jag fick äntligen köpt parfymen jag så länge velat köpa. Fjolåret Limited Edition av Prada som inte blev särsklit Limited med tanke på att den nu funnits i butik i över ett år. Idag på NK hände det! Ett tecken från ovan att parfymen ska vara i min ägo.
Hör på detta mina vänner - det här kallas bra affär: Jag går in på parfymavdelningen för att scanna av butikshyllorna och se om de möjligtvis har kvar parfymen, i såfall till vilket pris. En liten flaska + en tester står där inträngda i hyllan till det hutlösa priset 958 SEK! (Heter det Prada så ska det väl svida). Jag frågar expediten om hon kunde tänka sig att ge rabatt på priset eftersom parfymen utgått för länge sen, samtidigt som årets uppföljare just hade anlänt till butik. Hon tänkte efter lite och gav mig sedan ett förslag att om jag köpte flaskan skulle jag få testern med på köpet. Jag sa att det är för mycket parfym för vad jag använder, jag tröttnar snabbt på en doft och att en flaska är fullt tillräckligt. En annan tjej som stått och iakttagit vår konversation på håll kommer plötsligt fram och frågar mig om vi kan göra en deal. Ja det beror på säger jag, vad gäller det? Tjejen hade precis som jag kommit in till parfymhörnan för att kolla upp Prada parfymen i fråga. Hon var väl orolig att jag skulle köpa sista flaskan kan jag tänka och var tvungen att rycka in. Tilläggas bör att det är inte den vanligaste parfymen direkt och rätt speciell i doften om jag får säga mitt. J tycker att den luktar Ingegerd=mormor. Hur stor är chansen menar jag - att två personer plötsligt får för sig att köpa en utgående Prada parfym! Expediten blir plötsligt på så himla bra humör och rätt som det är så har hon letat fram ytterligare en oöppnad tester i nån låda under disken. Hon erbjuder oss nu att köpa 3 st 100 ml flaskor för priset av en och visar sig exalterad över det osannolika sammanträffande som just inträffat. Hon berättar att det inte har varit någon direkt rush på parfymen ifråga varpå jag och tjejen kollar på varandra likt två själsfränden som just hittat varandra. Det hela slutar med att jag köpte en av flaskorna och den andra tjejen, vid namn Alexandra visade det sig, köpte resterande två. Lyxparfym till 70 % rabatt måste jag ändå vara nöjd med.
Vad har vi lärt oss idag? Jo, att man inte behöver åka över halva jordklotet för att deala och weala o ha sig, det går alldeles utmärkt på NK också.
Ännu en arbetsdag över, efter det en liten spree igenom stan. Hann inte många meter efter att jag hoppade av bussen, plötsligt hamnade jag inne på Body Shop av alla ställen och uppenbarligen måste jag ha stannat där bra länge, för när jag var färdig där fick expediten öppna upp lås och bom eftersom tiden hade passerat stängning. Jag var så uppe i allt doftande och pill på burkar så att jag helt glömde tid och rum. Jag är ingen stammis på Body Shop på något vis utan är en sån där otrogen kund som går till nya hela tiden. Idag var det Body Shops tur, väl ute ur butiken var jag en kasse kroppsvård rikare, shoppingförbudet jag myntade igår kändes som bortblåst. Lyckligare? Ja faktiskt. Tänk vad kul det kommer bli att duscha på morgnarna. Helkropps smörjning med Moringas Bodybutter kan jag nog glömma för sånt utryms inte under mina pressade morgonrutiner. Måste verkligen lägga in ett gott ord för detta kroppssmör. Moringas doft är fantastisk, blev helt förälskad vid första hudkontakt. Den perfekta blomdoften, varken för stickig eller för mesig som dessutom sitter i ett bra tag. (5 h senare och mina doftsinnen förförs fortfarande) Var ju bara tvungen att köpa duschtvålen i samma serie, därtill en med kokos.
Body Shop hade även börjat med en aromterapi-serie som hade så underbara flaskor a la oldie style. Om vi nu ska komma in på marknadsföring så slog det mig idag att jag allt oftare attraheras till förpackningar, burkar och flaskor som likaväl skulle kunna ha kommit från ett äldre tids apotek. Den gröna Fructis Shampoo flaskans tid tror jag är förbi, den känns för mig väldigt oinspirerande och jag riskerar att misssköta min hygien så länge jag behöver utsätta mig för den i duschkabinen. Skämt å sido, det jag menar är att jag tror marknaden känner viss mättnad för alla dessa *glossy-glossy shampoo* budskap som florerar på våra reklamkanaler, givetvis ska den vara tysk dubbad med Pernilla Wahlgren som frontfigur. Nej, jag är trött på skiten och har istället börjat attraheras av produktförpackningar som andas nåt mer orginellt och äkta vara. Aussies Shampoo har en typiskt sån där flaska jag gillar. Oj oj oooj vad jag går på marknadsförarens sluga knep och köper allt med hull och hår. I'm hooked in apoteksträsket. Här följer några personliga favoriter som har både ut- och insidan.
...och vi är i Peking. Närmare bestämt hos min älskling som just nu ligger i kinesisk dvala med andra ord sover. Eftersom jag i ett tidigare inlägg lovade att ge uppdateringar från Peking kommer här en första, tyvärr inte av J själv utan istället får det bli av publicerings ansvarige Cavendish. Hans resa har fått en fantastisk start med ett mottagande inte ens Kung Karl Gustaf hade fått. All eloge till kineserna som visar på en sån fantastisk ödmjukhet mot studenter och för all effort dem lägger på att fråga om Sverige och hur vi lever. Vad J berättar är att de är innerligt intresserade och imponerade över vårt land och kan i många fall mer om Sverige & Norden än vad vi kan om Kina. De har väldigt svårt att förstå att vi har ett välfärdssystem som innefattar gratis sjukvård och skola åt alla. De är vidare tagna över att vi är förskonade från många miljöproblem. De uppskattar alla som engagerar sig i Kinas miljöproblem och där kommer J in i bilden, som blivit medbjuden hem till flertalet familjer, hängt med på familjeaktiviteter till högre uppsatta personer inom den Kinesiska miljörörelsen, bjuds på te och nötter lite varstans, blir kallad "den förlorade sonen",... ja kanske inte helt väntade aktiviteter. Det visade sig vara ett framgångsrecept att heta Karl Marx kan man säga.
Ett axplock av de nyfunna vännerna följer här nedan. Idag bokade jag f.ö en t&r biljett till Peking som jag så länge gått och dragit på med tanke på en del besked jag har behövt invänta. Hursomhelst, nu har jag en 12 dagars resa att se fram emot i Maj. Glöm den gamla klyschan "Möt våren i Paris", i år ska den firas in i Peking. Hur bra känns inte det då!!! Plånboken jublar likaså. Shoppingförbud till den 25:e varken jag vill eller inte.
För ett tag sen såg jag avsnitt ur en dansk dokumentärsserie som hetter Monsterstäder / Cities on speed. I första avsnittet tas man med till Bombay där infrastrukturen står inför en total kollaps. Alla drömmer om en egen bil men hur ska det gå när staden inte pallar trycket? I de andra avsnitten får man följa med till Shanghai, Bogota samt Kairo som står inför samma problem. Jag hoppas serien finns kvar på svtplay, för nu tänkte jag kolla på de avsnitt jag missade från TV. Hursomhelst, serien är väldigt sevärd som får en att tänka till. A must see! Don't miss out...
(Foto: BRYNJAR GAUTI/ap)
